Det är jätteroligt att många verkade uppskatta min tråd om EU:s nya skogsstrategi. Jag tänkte nu följa upp den med att visa vad som kan åstadkommas när småskaliga skogsägare själva får planera sitt brukande och hur såna skogar kan se ut. En tråd: > https://twitter.com/phraggel/status/1416009499983425536?s=20

Eftersom jag klantigt nog vrickade foten så fick det bli att åka glesbygdspermobil (fyrhjuling) på icke-beväxt skogsväg på grund av brandrisk och att min fot helt enkelt inte vill spela med att gå in i skiftena... Så det blir bilder från kanterna av skiftena istället >

1. Här ser vi en av farbrors skiften som slutavverkades (kalhuggdes som aktivisterna kallar det) för 6 år sedan. Detta har sedan föryngrats under en skärm av tallar och björk som avverkades i vintras då vi kunde konstatera att föryngringen är på gång. >

Björken syns ju bra i bilderna, men kollar man noga så ser man också tall och gran. Detta ska bli ett blandbestånd av tall, gran och björk. Skogen är omtyckt att promenera i så vi håller de gamla stigarna röjda redan nu.

2. Här är ett annat av farbrors skiften som vi kallar för "karrétättingen" (det var tätare för nåt år sen och vi måste snart gå på med röjsågen igen, sydlänta jägare förstår säkert namnets innebörd). Framförallt tall här, men även endel björk, asp och gran.

3. Den här skogen har jag 5 meter utanför min dörr, det är en grannbondens skog som är förstagallrad nu i vintras. Det som gallrats fram är ett rent blandbestånd av gran, tall och björk. Tittar ni noga så ser ni att bilderna är tagna mitt i en stickväg. >

Tack vare att både farbror och denna bonde prioriterar att det ska köras i deras skog på vintern när det är tjäle så hålls skadorna av maskinerna nere och det växer redan rätt bra i stickvägsspåren. Det här är helt klart min "favoritskogstyp", dvs en blandning av arter..

4. "Farfars skog". Egentligen mest talldominerad skog och har så varit väldigt länge, mer än 100 år. Farfar är inte min farfar utan farmors farfar. På hans tid togs virket här till bysågen och det som inte gick dit gick till brännved på gården.

5. "Odlingen" och "Mogroparna" heter de olika delarna av detta skifte. Ingen i min släkt fattar varför det kallas odlingen tills jag plockade fram gamla 1600-1700-talskartor där det visar sig att det var just en inhägnad odling här på den tiden. >

Är nog det bestånd som är näst på tur för slutavverkning, men det som är riktigt roligt här är att nötskrikan gjort ett fenomenalt jobb och föryngrat ek i hela skiftet, det har farbror kommit fram till att han vill spara, så de ska lämnas i fred vid slutavverkningen..

6. En annan granne har nästan helt prioriterat björk med vissa inslag av tall och gran. Skapar en helt otroligt häftig skog, men som kräver endel underröjning och underhåll, men fantastiskt fin att promenera i (vilket kan vara en prio som skogsägare).

7. Sen har vi gamla byprästens skog. Det är en skog som det inte har gjorts något i på mycket länge. Ingen röjning och ingen gallring. Den är väldigt mörk och det är svårt att se någon undervegetation inne bland granklustren. >

Bilden är tagen från randen av skiftet och björken som finns precis där är naturligt kviströjd på grund av skuggan från granarna, men kronan är svag och trädet ser inte ut att må bra. Det kommer vara svårt att få ut något produktivt ur denna skog, även om den såklart är speciell.

Det har däremot plockats enskilda träd ur detta bestånd då farbror sågat upp ved på uppdrag till prästen. Det har dock varit omständligt, motorsåg, fyrhjuling och vinsch till skogsväg har varit det som stått till buds..

Alla dessa bilder är tagna inom en radie på 600 meter igår eftermiddag under en tid av en timme (för att få en förståelse på hur ljust/mörkt det är i skogen). Det är fyra olika skogsägare som äger dessa skiften.
Bilderna är tagna vid de röda markeringarna:

Det finns fyra skogsägare till inom den här 600 metersradien, med skog i andra stadier och variationer i arter, men dit kunde jag inte komma med fyrhjulingen.

Att begränsa brukningsmöjligheterna till plockhyggesbruk/blädning innebär att vi kommer få skog som blir mer "likadan" överallt, likt prästens skog ovan i tråden, eftersom det inte kommer finnas några stadier i skogen.

I plockhyggesbruk ska inte röjning och gallring förekomma och på sikt kommer detta enbart gynna ren granskog som klarar av att växa upp i skuggförhållanden.

Vad vill jag visa med detta?
Jo att låter man småskaliga skogsägare förvalta och bestämma själv över sin skog och bruksmetod så uppnås en väldigt god mångfald av skog i olika stadier och med olika arter, därtill med olika kvaliteter. Det borde vi värna.

Nästa tråd när min fot är i lag igen kommer jag gå in på detaljer i skogarna härikring (det kommer alltså kräva att jag vandrar in i kärr och annat elände så vi får se när det kan bli av givet myggsituationen här) och vad de innebär för miljön och naturen.