Thread by @auxmuel, Trots goda intentioner kan ett incitamentsprogram slå slint och motverka sitt syfte. [...]

Trots goda intentioner kan ett incitamentsprogram slå slint och motverka sitt syfte. "The Cobra Effect" är en anekdot om ett sådant incitament. Syftet med programmet var att minska antalet giftormar genom att betala skottpeng på kobror. Det gick sådär.

https://en.wikipedia.org/wiki/Perverse_incentive

2017 skedde cyberattacken "NotPetya". Globalt ska de sammanlagda kostnaderna för skadorna uppgått till 10 miljarder dollar. Där spelade ett incitamentsprogram en avgörande roll för ett av de drabbade företagen...

Året innan cyberattacken fanns en plan för att förhindra att malware skulle kunna spridas i Maersk datornätverk. Det implementerades inte. Varför inte? Det skulle inte bidra till bonusen för de med huvudansvar för IT på företaget.

Artikeln (betalvägg):
https://www.wired.com/story/notpetya-cyberattack-ukraine-russia-code-crashed-the-world/

På individnivå är konsekvenser av incitament relativt lätt att förutse. Skulle brandmän få bonus ju längre de stannar i ett brinnande hus, och ambulansförare högre lön ju fortare de kör riskerar incitamenten att uppmuntra onödigt risktagande. Men vad händer på systemnivå?

På systemnivå blir incitamentens effekter svårare att se. Vad händer om man kombinerar vinstintresse med skolplikt och kommunens garantiplats?

Här är ett simpelt brädspel där du själv kan simulera effekten:

Det du just upplevt i spelet i föregående tweet kallas ”Moral hazard”. Den vinstdrivna friskolan kan ta genvägar till höga betyg och lättare elevunderlag och billigare lärare eftersom det i slutändan genererar högre vinst.

https://en.wikipedia.org/wiki/Moral_hazard

För att hålla skolmarknaden vid liv krävs att föräldrar väljer att sätta sina barn i vinstdrivna skolor. Var "vinsten" tas i från måste man försöka berättiga, bland annat genom att felaktigt likställa skolmarknaden med den öppen marknaden.

De vinstdrivna friskolorna utnyttjar kognitiva bias för att få folk att välja dem. Kog.bias kan ses som mentala genvägar som leder människor vilse i beslutsfattandet. Därtill lånas framgångsmarkörer från öppna marknaden t.ex."stor efterfrågan" & "vinst", som kvitto på kvalitén.

Ett flitigt utnyttjat bias är "framing effect": Få den kommunala skolan att låta som en risk för barnet.

"Du kan välja en kommunal skola & riskera att ditt motiverade barn hållas tillbaka av bråkiga & omotiverade barn eller komma till oss med studiero, högt tempo & höga betyg."

Barn till välutbildade föräldrar med god ekonomi har det ofta lättare i skolan. På skolmarknaden är dessa elever lönsamma. Det är inte förenligt med skollagen att exkludera s.k. olönsamma elever. "Nudging" är ett sätt att få oönskade elevunderlag att känna sig ovälkomna & ej söka

Efter skolpengens introduktion har den vidareutvecklats och vinstincitamentet blivit skadligt för hela systemet. Koncernskolornas vinst görs på andra elevers bekostnad. Koncernskolor gynnas av att kommunerna tappar elever och därmed får högre snittkostnad per kvarvarande elev.

Ibland skiner det igenom att "vinsten" endast kan göras på någons bekostnad. Meningen är att kostnaden ska hamna långt bort. Det är pinsamt att bli påkommen med att ta från egna kunder. Då är det alltid verksamhetens fel, inte affärsmodellen.

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/knackebrod-och-vatten

Effekterna av skolsystemet, där friskolor till och med gynnas av att kommunen går back, blir att etablering av vinstdriven skola är som att installera en app och ignorera det finstilta och all varning man fått och sen försvara prenumerationskostnader för att slippa känna sig dum.

Föräldrar gör precis vad de förväntas göra: Försöka se till sitt barns bästa. Att förälderns val av skola skapar extra kostnader för kommunen är ett inbyggt systemfel, inte förälderns fel.

Den vinstdrivna friskolan gör precis vad ett företag förväntas göra på en marknad: Optimera. Ägarna, var de nu befinner sig, gör också vad som förväntas. De ser vår skolmarknad som enkla pengar. Politiker som tycker att frågan är knivig har troligen drabbats av "sunk cost bias".

Det kognitiva biaset "sunk cost" kallas även "Concorde fallacy". Den brittiska & franska regeringen såg de redan nedplöjda pengar i Concorde som ett argument att fortsätta bränna pengar på det kostsamma flygplanet, trots att det saknade framtid.

Friskolereformen är lite av Sveriges motsvarighet till Concorde. Några få kan flyga högt & dyrt på statens bekostnad. Och kostnaderna bara skenar.

Friskolereformens incitamentsprogram blev lite för bra & lite för enkelt att utnyttja. Det har skapat en skolmarknad som lever ett eget liv & har ett eget mål. Den marknaden lockar fler än bara individer besjälade av viljan att göra en än bättre skola för både elever och lärare.

Det borde va tydligt för alla, han har ej en tråd på sin kropp.

Men insikt får börskurs att falla, då ryter politiker stopp!

Ska budgeten verkligen palla, ett fritt val av glädjebetyg?

En likvärdig skola för alla, eller marknad för osynligt tyg?

Latest Threads Unrolled: